fredag 3 oktober 2008

Oj jag glömde

Tre bra saker idag:

1/ Jag hann skriva brev till Daniel
2/ Jag fick vara med mina två döttrar hela aftermiddagen
3/ Jag fick världens bästa komplimang av Melinda och Petra och Björn

En ny skala

Jag har funderat på en ny skala.

I ena änden:
- dåligt
- tråkigt
- svårt (som i svårt att motivera sig till att göra det)

I andra änden:
- bra
- roligt
- lätt (som i lätt att motivera sig till att göra det)

KTH: dåligt, tråkigt, svårt
Darling: bra, roligt, lätt
SPRAYdio: bra, roligt, lätt
PSL/LLC: bra, roligt, lätt

fredag 26 september 2008

En grej jag har med opportunism

Ikväll så var jag på en fantastisk köttmiddag i Ulric och Teddys härligt mustiga och ofixade våning i Gamla stan.

Jag, Ulric, Karin, Emma och Cissi åt ungsstekt sidfläsk med rotmos och äppelchutney som Mamite och framförallt Anders hade lagat. Ilse tittade på Benny och fick andra att rita grisar, hus, kaniner och hästar innan hon somnade i Ulrics säng.

Karin och Emma var TV-kvinnor. De var tvugna att gå tidigare för att de skulle till Whiskey- och ölmässan och kolla på "vääärldens bästa coverband". Och på vägen hem, med en slumrande Ilse i vagnen, funderade jag på vad det egentligen var som jag tycker är sjukt irriterande med deras sätt. Jag kom fram till en slags tankekedja.

Om man ska vara en bra TV-kvinna, så måste man vara opportunist. Man måste vara nyfiken och kunna ta till sig nya saker, och kunna exploatera dem. Det betyder också att man inte kan ha en hållning i några betydande frågor, det skulle kunna innebära ett hinder att inte alltid kunna vara superflexibel.

Många framgångsrika mediamänniskor är så. Calle och Pelle, David och Victor och Adam, Erik och Johan, för att inte tala om Jonas och Jonte. Maria och Safa. Jag skulle kunna göra en mycket längre lista.

Men, vad är det som jag inte gillar med det här då? Det är väl inget fel att kunna anpassa sig till nya sammanang och inte släpa på ett hindrande ideologiskt bagage? Exempel: Jan Scherman.

En sak är kanske att jag tycker att min mamma är ganska mycket så, att hon egentligen inte har någon hållning. Fast det stämmer inte riktigt, för hon är samtidigt sjukt traditionell.

TV-människor opererar ofta inom det accepterades ramar. De tänjer lite på gränserna, men står sällan för något helt nytt, något som de skulle vara osäkra på. Man gör ofta sådant som man vet att man kommer få credit för. Är det det som jag ogillar, det här trendkänsliga? Men det gillar jag ju tror jag.

Men jag kom på en annan sak då, att när Karin pratar om att det är så himla gott med ostfondue, så tänker jag a/ nej det är det inte och b/ guuuud vilken dålig smak. Och det kanske är för att jag har en egen, annan idé om vad som är bra i just det fallet. MEN, vad är det då? Varför är det inte jag som säger att smörstekt granriska är det bästa? Varför tillåter jag mig själv att reagera på saker som andra gör och säger som jag tycker är idiotiska, istället för att bara släppa det? Kan vara för att jag har en diffus idé om blygsamhet. Kan också vara för att jag egentligen inte har en idé om vad jag gillar, utan bara en känsla för vad jag inte gillar? Allt det är hur som helst ganska osocialt.

Kontentan? Jag måste bli bättre på att veta vad jag gillar. Och kunna använda det. Och då kanske jag kommer på att jag också kan vara opportunisktisk ibland. För jag är alldeles för mycket åt andra hållet, och jag tror inte att just den opportunistiska, eller ska man säga levnadsglada, attityden är fel i sig, kanske i vissa sammanhang, men inte i allmänhet.

10 saker jag gillar:
1/ Pet Shop Boys
2/ Lasagne
3/ Kött i långkok/långstek
4/ Min familj
5/ Modulsyntar
6/ Att surfa
7/ Att resa till nya ställen
8/ Att köpa Zegna-, Whyred- och Pourkläder
9/ Att lyssna på musik
10/ Att bjuda på julfrukost

Från och med nu ska jag försöka lista tre bra saker jag har gillat varje dag. Ja det är en terapimetod.

måndag 22 september 2008

iTunes Genius



Är inte Genius det bästa som hänt sedan trådlöst internet?

lördag 13 september 2008

Family life är ju gütt ändå

Igår dansade jag, Lena och Ilse till Amy Winehouse i en halvtimme innan våra gäster kom på kräftskiva. Sedan hoppade hon (Ilse) självmant upp på sin plats vid bordet ock krävde kräftor. Och så åt hom typ 12 stycken, allt enligt konstens regler med sörpel och allt. Och sedan dukade hon upp fika i barnkammareren med Vita som är 6 år.

Idag så somnade barnen i bilen när vi var på väg hem från min mamma genom ett mörkt kvälls-Stockholm, och jag och Lena diskuterade Viktiga Saker. Och nu lyssnar vi på Swepties/Le Car/Sugababes/Josh Rouse och ska kolla e02s02 av Weeds.

Skönt!

torsdag 11 september 2008

PUBLIC SERVICE ANNOUNCEMENT


Jaha, nu är jag på köttmiddag hos Ulric och Teddy i deras fantastiska 70-talsvåning i Gamla Stan och känner plötsligt att jag kan börja lyssna på DM. Igen. Efter ett uppehåll på 15 år.

Susanna Hoffs -> Guns'n'roses -> Depeche Mode.

Everything Counts!

lördag 23 augusti 2008

Surströmming de-mystified



Ok, jag har i alla år blivit pumpad med några fakta om surströmming:
- det luktar värre än det smakar
- det smakar helt ok
- det smakar salt

Igår hade mästar Anders surströmmingsskiva på sin gård. Förutom att han överöste oss med öl, sprit, vin, kräftor och matjessill (med brynt smör!) så fick vi äntligen smaka på surströmmingen.

Allt jag hade lärt mig var fel.
- Det luktar som en blandning av bajs och sill.
- Det smakar som en väldigt väldigt gammal och fuktig Havarti-ost.
- Det är bara inte alls gott.
Det är dynga!, som min mamma sa.

De här var goda i alla fall:

måndag 18 augusti 2008

Ett bra tips


Johan Grafström, fd. programchef på SVT i Malmö, sa en gång att jag borde ha ett mellanriskjobb.

Lågriskjobb: SVT

Högriskjobb: Spray, Razorfish, SPRAYdio, NWR, ACNE

Vad är ett mellanriskjobb?

tisdag 12 augusti 2008

#5

En kompis kom på ytterligare en orsak:

"Jag tror att en framgångsrik reklamare är någon som är bäst på att skapa en myt om sig själv som en framgångsrik reklamare. Med den ekokammare som r-branschen är löser sig resten av sig själv."

Jag tror på det här i kombination med #4.

måndag 11 augusti 2008

Reklambranschen

Jag pratade med Nille om vad som gör en karriär i reklambranschen.

Vi kom fram till fyra saker:

1/ Man är väldigt intresserad av pengar och väldigt bra på att tjäna dem (aningen endimensionellt)
2/ Man är en trevlig ja-sägare som alltid är lojal (håller inte längden)
3/ Man är ett geni som gör originella saker oavsett vad andra säger, tycker eller betalar för (självdestruktivt)

eller

4/ Man är smart, och har en osviklig förmåga att hålla den riktiga världen med alla dess problem och frågeställningar utanför. Istället fokuserar man på detaljer i det man håller på med just nu, vilket genererar en extremt hög kvalitet i allt man rör (autistikt och egoistiskt men även framgångsrikt och önskvärt av kunder och typ 1/-personer)

tisdag 5 augusti 2008

Titeln på bloggen

Allts, det ska vara melankoli och förfall i positiv mening. Melankoli som i The Mary Onettes och förfall som i husfasaderna i Krakow eller i en valfri engelsk trädgård. På teman som olycklig kärlek och tidens tand. Det blir som bäddat för historier om äventyr och strapatser. För melankoli och förfall vittnar ju på något sätt om stordåd och framtidstro. Eller?

Flickr Pro



Äntligen har jag skaffat ett riktigt Flickr-konto.

Här är det.

Där kan man till exempel hitta min fru som dricker kaffe.